Imorse blev d hundparken trots d kalla vädret. Jag älskar när d e så här kallt. Undrar vafför alla klagar så mycke? D e ju så jäkligt fint, o känns egentligen int alls lika kallt som när d e bara några grader minus men fuktigt o äckligt. 

D va ganska många hundar, 9-10st som mest, o Tito va på G .

Jag tror, o hoppas, han e i skick nu. Pigg o glad e han, precis som förr, o matglad. Magen ha fungerat bra nu 3-4 dar o ja ger rikit vanlig mat åt honom igen. Godis ha ja vari lite försikti me, o ja ha int våga testa d torkade kötte ännu, men småningom ska ja göra d, några små bitar per dag. Sen ska han avmaskas, tänker bara vänta liite ännu, så magen säkert e ok. Typ sen när ja vågar sätta tibax mattorna kanske.

Nästa helg blir d förhoppningsvis valkkari-koulutus (skolning för vitlingar) igen på fredag, o på lördag e d meningen att vi ska bussa ut ti skogs me Elina & Miro, dom här filurerna:

Miro e 2 månader(?) äldre än Tito o dom har allti kommit bra överens. Jag gissar på att båda e så pass milda o mjäkiga att d däfför int blir nå gräl om vem som står högre i rang. En enda gång har dom tagit ihop lite, o då va orsaken nog en väldigt attraktiv käpp, på Miros gård dessutom. Men d va inge allvarligt den gången heller, tonårstjaffs  

När den här bilden togs va Elina hit på lite vin en kväll o tog Miro med sig. Man fundera ju lite före nog, me 2 så stora hundar här i vår lilla lägenhet, båda hanar dessutom. Men d gick galant! Helt super, Miro va fullt upptagen me att springa efter Pontus o Tito fick lugnt ligga i sitt hörn vid soffan. Alla var nöjda o belåtna.

Jahapps, nu vaknar lilleman, 

Hej hejjj

loppan